Mordplats.se
Dödshjälparen Steinar Wangen
I september 2024 dog en 47-årig kvinna, i medier kallad Malin, i sitt hem i Trollhättan. Dödsfallet betraktades inledningsvis som ett självmord, men utvecklades senare till en omfattande mordutredning med kopplingar till den norske mannen Steinar Wangen. Utredningen visade att Wangen hade varit aktiv i miljöer på sociala medier där självmord och dödshjälp diskuterades. Han hade kontakt med sårbara personer och erbjöd hjälp att dö. FUP:n innehåller uppgifter från andra kvinnor om att han skickat läkemedel och detaljerade instruktioner för självmord. En kvinna berättade för polisen att Wangen även sagt att han kunde hjälpa till genom att hålla en kudde över munnen. När kvinnans död i Trollhättan började utredas närmare blev Wangens digitala kommunikation central. Polisens undersökning av hans dator genomfördes uttryckligen för att klarlägga om han genom aktiva handlingar hade bidragit till hennes död och för att kartlägga hans kontakter, beteendemönster och möjliga modus. Utredningen kom också att omfatta flera andra svenska personer som Wangen haft kontakt med. Misstankarna rörde bland annat att han via sociala medier skickat instruktioner om hur självmord skulle genomföras och i vissa fall även skickat läkemedel. FUP:n omfattar händelser i bland annat Västerås och Norrköping. För Trollhättan-fallet blev den avgörande frågan om Wangen enbart hade bistått kvinnan i ett självmord eller själv hade orsakat hennes död. Wangen medgav att han hade gett henne läkemedel och varit närvarande när hon dog, men förnekade att han hade mördat henne. Den norska domstolen kom 2026 fram till att Wangen hade dödat kvinnan genom att kväva henne med en kudde. Han dömdes för mord till 15 års förvaring med en minimitid på tio år. Digital kommunikation där Wangen beskrev hur han dödat personer utgjorde en viktig del av bevisningen. Fallet fick stor uppmärksamhet eftersom utredningen inte bara kom att handla om ett misstänkt mord i Trollhättan utan också avslöjade Wangens omfattande kontakter med personer som uttryckt en önskan att dö. Det svenska förundersökningsmaterialet visar hur polisen försökte kartlägga om det fanns ett återkommande beteende och ytterligare okända kontakter eller dödsfall.
